
Snapsvisa 4
Ode till en rotfrukt
Som egentligen är en snapsdikt, Unik i sitt slag !
Jag är en liten rotfrukt är kung i eget land
Jag lever i en fåra den kupar man ibland
Man köper mig som liten i marken sätts jag ner
Då börjar att växa och snart så blir jag fler
Så rycks jag upp ur jorden, man kokar mig med dill
som ungdom blir jag ofta ett komplement till sill
Och skulle jag få leva så har man övervägt
att slita mig i stycken, servera mig som stekt
Och om jag sedan sparas till nästa grymma dos
Jag pressas kraftfullt samman, och så kallas jag för mos
Ett annat listigt stadium av människors tortyr
Att skära mig i strimlor, som kokas i flottyr
Och när jag börjar åldras jag skrumpnar i mitt skinn
Måhända kan jag duga till kryddat brännevin
Så snälla, rara männskor, – Vad har jag gjort för fel ?
Ni gör mig bara illa, – Jag som ville er så väl !
Egons kommentar:
Det är en av världens få snapsdikter som samtidigt är en en grym berättelse om mänskligheten behandling av en blott välmenande rotfrukt. Denna bör uppläsas med stort allvar med en tacksamhetens tanke inombords för intagandet av påföljande brännvinsdryck.